I mars låg arbetslösheten på 7,1 procent enligt AKU och antalet arbetslösa uppgick till 389 000 personer. Coronakrisens effekter syns enbart delvis i dessa siffror då mätperioden täcker veckor både före och efter coronautbrottet. Den snabbare indikatorn, antal nyinskrivna arbetssökande, visar dock på en kraftig ökning i spåren av coronakrisen. 

I mars uppgick arbetslösheten till 7,1 procent, enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Detta var en viss nedgång jämfört med samma period föregående år vilket betyder att undersökningen ännu inte fångar effekterna av coronakrisen fullt ut. Ett viktigt skäl till detta är att mätperioden inleddes före virusutbrottet. Andra troliga orsaker är att många varsel ännu inte verkställts, samt att ett stort antal anställda korttidspermitterats istället för att sägas upp. I AKU räknas korttidspermitterade till gruppen sysselsatta.

En snabbare arbetslöshetsindikator, där effekterna av krisen hittills syns tydligare, är antalet nyinskrivna hos Arbetsförmedlingen. Detta är en helt annan metod att undersöka arbetslösheten än AKU (mer om skillnaderna här). Här mäter man istället hur många som skrivit in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen den senaste veckan.

Som framgår av diagrammet nedan har antalet nyinskrivna ökat påtagligt under senare tid. Under den senaste veckan, vecka 18, handlade det om drygt 13 300 personer. Det är en ökning med drygt 6 000 personer jämfört med samma vecka 2019 och en mycket hög siffra även i jämförelse med tidigare år.  Störst ökning hittills under krisen noterades under vecka 13 då över 25 300 personer skrev in sig som arbetssökande. Det är den högsta siffran som uppmätts på 15 år och även högre än någon enskild vecka under finanskrisen.

Källa: Arbetsförmedlingen
Not: Avser enbart antalet nyinskrivna arbetssökande hos Arbetsförmedlingen

Genom att klicka på de mindre diagrammen högst upp på sidan kan du även studera den mer långsiktiga utvecklingen för arbetslösheten. Till exempel kan du ta del av en länkad årsserie tillbaka till 1970 för åldersgruppen 16-64 år och serier över hur antalet arbetslösa har utvecklats över tid.

Som framgår av dessa diagram skedde en kraftig ökning i samband med 1990-talskrisen. Arbetslösheten steg då snabbt från några få enstaka procent till över tio procent 1993. Därefter låg den kvar på en mycket hög nivå under stora delar av 90-talet. Även uppgångarna i samband med lågkonjunkturen i början av 00-talet och finanskrisen 2009 syns tydligt i diagrammen. Efter finanskrisen upprepades i viss utsträckning samma mönster då arbetslösheten länge låg kvar på en relativt hög nivå, trots att sysselsättningen ökade. (Hur arbetslöshet och sysselsättning hänger ihop kan du läsa mer om här.) 

När man studerar arbetslösheten brukar skilja på friktionsarbetslöshet, strukturell arbetslöshet och konjunkturell arbetslöshet. Den första typen orsakas av att det finns friktioner på arbetsmarknaden. Det tar tid att hitta arbeten och det tar tid att läsa ansökningar och hålla intervjuer. Denna typ av arbetslöshet är inte så allvarlig eftersom den ofta är kortvarig. I andra fall beror arbetslösheten på att utbud och efterfrågan inte är i balans och då kan problemen bli större med längre arbetslöshetsperioder. Ett exempel på detta är strukturell arbetslöshet som orsakas av att de arbetslösa och de lediga jobben inte passar ihop. Ett annat exempel är konjunkturell arbetslöshet vilket beror på att företag minskar personalstyrkan i dåliga tider.

Hur mäter man arbetslösheten?

Det vanligaste måttet på arbetslöshet är det som rapporteras från SCB:s månatliga arbetskraftsundersökningar (AKU).

I AKU räknas en person räknas som arbetslös om denna inte är sysselsatt men kan börja ett arbete inom 14 dagar och aktivt har sökt arbete under de senaste 4 veckorna eller inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Personer som permitteras helt eller sänker sin arbetstid via korttidspermittering räknas inte som arbetslösa utan ingår i statistiken som sysselsatta.

Arbetslöshetstalet är den andel av arbetskraften, det vill säga summan av antalet arbetslösa och sysselsatta personer, som är arbetslösa. Arbetslösheten varierar mycket mellan olika åldersgrupper. Ungdomsarbetslösheten ligger exempelvis betydligt högre än den totala arbetslösheten. Med den totala arbetslösheten menar man oftast arbetslösheten i åldersgruppen 15-74 år.

Källa; Ekonomifakta, www.ekonomifakta.se,

Senast uppdaterad: 2020-05-08 av Isabelle Galte Schermer