| Artikel 2

I förra veckans artikel började vi definiera och förstå gig-ekonomin och utvecklingen som har lett till dess mer formella etablering i den moderna affärsvärlden.

Vi började också diskutera plattformsekonomin – som är det utrymme där jobb, precis som gig-arbetsuppgifter, finns via online-baserade plattformar, och appar, som kan erbjuda en mängd tjänster till sina användare.

Plattformsekonomin är en bransch som erbjuder många fördelar för alla involverade. På den erbjuds individer fler möjligheter till arbete, liksom friheten att kunna skapa ett arbetsliv som passar deras personliga preferenser. För vissa kan detta innebära att man arbetar på distans bara några månader på ett år, som med plattformen Whereuare.se, och för andra tillför det äntligen tillgång till arbetskraft och nya medarbetare. Plattformsekonomi välkomnar alla.

Glen Hodgson, från Free Trade Europa, är en expert inom plattformsekonomin och är väl bevandrad i branschens utveckling, både i Sverige och runt om i världen. Senare denna vecka släpper Free Trade Europe sina resultat från en omfattande studie av plattformsekonomin i Sverige.


Fördelen för företag med gig-plattformar är att de har tillgång till mer geografiskt spridda sökande. När de lägger ut vissa arbetsuppgifter, kan interna resurser läggas på att driva kärnverksamheten.

Regeringen borde också se fördelarna, eftersom plattformsekonomin innebär att fler människor kan arbeta, och färre är beroende av välfärdssystemet. På längre sikt öppnar detta upp möjligheten för en omfördelning av finansiering som kan förbättra tillståndet hos offentliga verksamheter och organisationer som t.ex skolor eller sjukhus.

En nyligen genomförd studie från Free Trade Europa,”Analysing and Quantifying the Platform Economy in Sweden” visar att 5% av svenskarna främst försörjer sig genom plattformsekonomin (andra varianter av gig-arbete utesluts som t.ex. bemanningsföretag, verksamheter med timanställningar och andra, som står för en betydande större del). Det stora uppsvinget av online-aktiviteten i Sverige har skapat den perfekta miljön för utvecklingen av plattformsekonomin.

Källa: Free Trade Europa AB
Källa: Free Trade Europa AB
Glen Hodgsson
“Trots tillgången till alla förutsättningar för att plattformsekonomin ska blomstra, tyder data på att förändringen kommer att vara gradvis och kopplad till de bredare processerna för digitalisering av samhället.” – Glen Hodgson, Free Trade Europa

Utmaningar för plattformsekonomin i Sverige

Gig-ekonomin är emellertid inte utan sina egna utmaningar

“Barriärer mot plattformsekonomin är kopplade till förtroende, negativitet förknippad med plattformsekonomin 1.0 och sektorns rykte, såväl som en brist på förståelse för plattformsekonomin och hur den fungerar. Utöver detta kompletterar plattformsekonomin den traditionella ekonomin, ger svenskar nya tjänster och hjälper till att legalisera många skuggekonomiska aktiviteter.” menar Glen Hodgson

Den nya och snabba utvecklingen inom gig-ekonomin kan leda till nivåer av misstro, enbart baserad på osäkerhet som grundar sig i rädsla för det nya eller okända.

Ämnet för arbetsmiljön är också kontroversiellt eftersom det ökade antalet parter som är involverade i gig-ekonomin leder till förvirring när det gäller arbetsmiljöansvaret. Många gig-arbetstagare är osäkra på var de ska vända sig när de behöver råd. Gig-plattformar fungerar inte som bemanningsföretag – de anställer inte gig-arbetare och således kan skyldigheten, från deras sida, bara vara att informera giggare om deras rättigheter och skyldigheter.

En annan nyckelaktör är Arbetsmiljöverket vars långvariga förordningar ännu inte är moderna nog för att hålla jämna steg med den växande plattformsekonomin.

I nyligen genomförda domstolsförhandlingar, i vilken Arbetsmiljöverket försökte finna grund för fakturerings- och lönebolaget Cool Company i sin påstådda kapacitet som arbetsgivare, fann man att anspråket var ogrundat.

Detta eftersom man i trepartsförhållandet mellan gig-arbetstagaren, plattformsföretaget och uppdragsgivaren inte ansåg att plattformsföretaget är “arbetsgivaren”.

I Sverige kämpar gig-arbetstagarna ofta med att få försäkringar som kan täcka deras behov. De flesta gig-arbetare använder sig av olika färdigheter och kan arbeta i upp till tre olika branscher. Detta kan innebära att man måste säkerställa olika grundprinciper för att täckas i de respektive anställningarna.

Vidare kan det inte ens vara en fråga om val, eftersom de kan finna att de inte kan få långa eller kontinuerliga arbeten i samma bransch och måste därför ta olika arbetsuppdrag för att säkerställa en inkomst.

Man kan se hur sådana omständigheter kan bli kostsamma. Fördelen är att gig-plattformar gradvis tillgodoser detta behov genom att kunna erbjuda försäkringar till sina gig-medarbetare. Emellertid kan gig-arbetare också möta utmaningen att inte kunna få försäkringar eftersom försäkringsbolagen kan se dem som ”hög risk”. Denna uppfattning har sin grund i antagandet att karaktären på deras kortvariga arbete kan innebära att de är mer benägna att göra fel eftersom de ofta behöver vänja sig vid nya arbetsmiljöer.

Företaget som bäst har kunnat tillgodose detta behov i Europa är det Englandsbaserade Tapoloy som erbjuder gig-medarbetarna försäkringen ”on tap”- vilket innebär att de kan bli försäkrade för sitt arbete med hänsyn till uppdragets varaktighet.

Janthana Kaenprakhamroy
Janthana Kaenprakhamroy, VD Tapoly

Janthana Kaenprakhamroy,som växte upp i Sverige, är den välkända grundaren och VDn för försäkringsbolaget Tapoly, som är det första ”on-demandförsäkringsbolaget” för gigarbetare i Europa.

”Gällande gig-arbetare – deras profil är att människor arbetar på kontraktsbas. Du kan ha ett 6 månaders kontrakt och sedan vara utan jobb i ytterligare 3 månader. Så det befintliga tillvägagångssättet, att du köper försäkring för hela året, skulle helt enkelt inte vara idealisk eftersom det till slut resulterar i en onödig kostnad. Tanken är att erbjuda försäkring på begäran där du kan täckas under din avtalstid.  Efter att ha identifierat detta behov, och kartlagt gig-arbetarnas utmaningar, startade Tapoly att erbjuda on-demandförsäkringar där du kan sätta på och stänga av försäkringen vid behov. Då är du inte låst vid ett långt kontrakt, utan har flexibilitet och kontroll över dina försäkringar ” berättar Janthana Kaenprakhamroy

Frågan om skatt

Slutligen är det frågan om skatt. Det finns en stor mängd gig-medarbetare som inte betalar sina skatter, emellertid är majoriteten av dessa individer helt enkelt okända med systemet och hur det fungerar – som till exempel unga studenter eller människor som är nyanlända. Åter igen, inom ovan nämnda trepartsförhållande, som en självständig arbetare, ligger ansvaret inte hos gig-plattformen.

Detta betyder inte att gig-plattformen skall rentvå sina händer från några skyldigheter och ansvar, utan snarare att det är uppenbart att ansvaret behöver antas och tilldelas över branschens aktörer.

“När man analyserar arbetsmarknaden i Sverige är det viktigt att också titta på de företag som tillåter arbetstagare att vara egenföretagare, de vi kallar (Egenanställningsföretag).

Eftersom Sverige inte har en “egenföretagare” -status för arbetstagare – även om enskilda företag är mycket vanliga – uppfyller dessa företag en viktig roll. Industridata visar att antalet personer som använder dessa företag uppgår till 44 000 (egenanställda) med över 200 000 anmälda till plattformar som Gigger och Cool Company i Sverige.

I mars 2020 var antalet sysselsatta i Sverige 5 055 000, vilket motsvarar mindre än 4% av den svenska befolkningen. Även om den för närvarande är liten beräknas tillväxten dock bli 20% per år.” enligt Glen Hodgson.

Types of companys in Sweden
Types of companys in Sweden

Gig-arbete är framtiden

Det är ett faktum att plattformsekonomin kommer att fortsätta att expandera under de närmaste åren när jobbet med gig-arbete blir mer och mer viktigt för många familjers överlevnad såväl som för företagen – löfte om mer frihet tilltalar båda. För att övergången ska ske smidigt måste intressenterna vidta åtgärder och ansvar.

“Baserat på resultaten i studien, skulle vi rekommendera att plattformsekonomisektorn skapar en branschorganisation i Sverige, utvecklar en uppförandekod, skapar tillgång till finansiella tjänster för gig-arbetarna, adresserar rättigheterna till plattformsekonomi-medarbetarna och tittar på offentliga privata partnerskap för att integrera invandrare in till den svenska arbetskraften.”  menar Glen Hodgson

Pressen på gig-ekonomin, att bli mer formaliserad, har ökat. Det är därför möjligt att berörda parter inom kort kommer att träffas för att säkerställa bästa möjliga utkomsten för alla berörda parter.

Analysing and Quantifying the Platform Economy in Sweden – kommer publiceras den 10 juni 2020.