| Artikel 3 I

Den här veckan undersöker vi sätten på vilka nya gigplattformar utmanar traditionella bemanningsföretag och de förändringar som utmaningen kan föranleda, när plattformsekonomin expanderar ytterligare.

Vi pratar med Håkan Fritz, VD för Gigger AB – ett plattformsföretag som erbjuder en av de mest utvecklade teknikerna på marknaden till gig-arbetstagare och företagare i Sverige. Fritz förklarar utvecklingen av de relevanta paradigmskiften som har lett oss till den aktuella situationen.

Håkan Fritz CEO Gigger AB
Håkan Fritz CEO Gigger AB

”Det tredje paradigmskiftet kommer snabbt in på arbetsmarknaden. Det första skiftet hände i Sverige 1991 när Arbetsförmedlingen förlorade monopolet på rekryteringar. Marknaden exploderade plötsligt med rekryteringsföretag och bemanningsföretag. Det andra stora skiftet hände omkring 2000 då Internet-annonsering, och användandet av Internet, som en resurs för att hitta människor, förändrade världsbilden på rekryteringsannonser i tidningarna.

Fortfarande är tid problemet i alla dessa processändringar. Före 1991 tog det cirka tre månader att hitta en person som man trodde var rätt, idag kan det vara två månader, men som fortfarande är för lång tid.” – Håkan Fritz, VD Gigger AB.

Fritz fortsätter att förklara att det just nu pågående tredje paradigmskiftet, grundar sig på tre saker:

  1. Serviceavgiften som tas ut av rekryterings- och bemanningsföretag är för hög. Gig-företagen debiterar 2-10%, vilket är mindre än hälften av vad de flesta bemanningsföretag tar ut.
  2. Idag vill människor ha mer kontroll över sitt eget arbete och privatliv. Å andra sidan försöker företagen vara mer flexibla och anpassningsbara till förändring.
  3. Fram tills nu har matchmaking drivits av människor (arbetskraft); emellertid drivs denna tjänst gradvis mer och mer av data såväl som av implementering av AI i gig-plattformar som debiterar mycket mindre och ger omedelbara resultat.

”Fortfarande har vi några hinder som bromsar förändringen. En av dem är, som alltid, lagstiftarens sätt att titta på nya företeelser, som till exempel gig-arbetstagare och hur man skall kategorisera dem när man till exempel delar ut bidrag för arbetslöshet eller sjukfrånvaro.

Men som alltid med stora förändringar i ekonomin, kommer saker och ting att normaliseras och vi kommer alla att anpassa oss efter nya regler, som vi gjorde när bemanningsföretagen blev normala.” – Håkan Fritz, VD Gigger AB

I den föregående artikeln började vi utforska trepartsförhållandet som finns mellan nyckelaktörerna i gig-plattformsekonomin. Innan gig-ekonomin började blomstra var det bemanningsföretagen som var rekryteringsstjärnorna. I detta förhållande informerade det jobberbjudande företaget bemanningsföretaget om den aktuella arbetsuppgiften. Bemanningsföretaget skaffade sedan en deltidsarbetare och anlitade dem för att slutföra jobbet.

Källa: Gigger AB

I gig-plattformsekonomin är det emellertid gig-arbetstagaren, plattformsbolaget och det jobberbjudande företaget som är huvudaktörerna. I det här förhållandet listar det jobberbjudande företaget sin jobbannons på plattformen, och gig-arbetstagaren anlitar plattformsföretaget för att hitta relevanta uppdrag och ofta även för att hantera sina administrativa uppgifter.

Källa: Gigger AB

En av de viktigaste frågorna som uppstår inom gig-branschen är skatten.

I Sverige står lagstiftare inför komplikationer, i takt med att gig-branschen växer finns det fler människor som inte korrekt betalar sina skatter. Vi har emellertid också blivit medvetna om att majoriteten av sådana individer inte betalar sin skatt av vårdslöshet utan snarare på grund av bristande information. Denna grupp människor är ofta omedvetna om hur systemet fungerar; och inkluderar såväl nykomlingar till Sverige som ungdomar.

Det finns några som föreslår att lagstiftningen bör ändras för att inkludera förändringar som kan innesluta gig-arbetstagarna. Återkallandet av detta argument har dock sammanfattats perfekt i en nyligen genomförd studie av Free Trade Europa:

”Att försöka ändra den svenska skattekoden för att gynna plattformsekonomin och plattformsarbetstagarna skulle ta en exceptionellt lång tid och det finns ingen garanti för framgång eftersom generellt stöd är bristfälligt. Arbetstagare får redan en skattesänkning på sina inkomster om de arbetar (jobbskattavdrag44) och att särbehandla plattformsekonomin skulle inte vara särskilt populärt.” – Free Trade Europa

Således kan man förstå att det kan vara plattformsföretagens och lagstiftarens skyldighet att tillhandahålla och kommunicera nödvändig information till gig-arbetstagarna för att undvika problemet. Naturligtvis är det lika viktigt att alla gig-arbetstagare tar sitt ansvar och söker den relevanta information som gäller för dem.

Frågan om ansvar är fortfarande ute på debatt, men för att lindra många av de utmaningar som branschen står inför är det viktigt att aktörerna påtar sig ett eget ansvar i dessa frågor.

Frilansare och gig-arbetstagare väljer att tjäna pengar genom plattformsekonomin. Tekniskt sett kan gig-arbetstagarna kallas oberoende arbetare, så i Sverige skulle de i teorin vara skyldiga att betala en företagsskatt, vilket gör det möjligt för frilansare att betala sina skattekrav som entreprenörer. Lagstiftningen rymmer emellertid ännu inte fullt ut dem eftersom den fortfarande i verkligheten är bäst lämpad för frilansare.

Tidigare har frilansare ombetts ansöka om F-skattesedel för att kunna fakturera korrekt. Detta system lyckades tillhandahålla en nivå av formalisering av avtalet för frilansare.

En utmaning för plattformsekonomin, som ofta inte ges så mycket uppmärksamhet, är stigmatiseringen av gig-arbetstagare. Tidigare hade gig-arbete kopplats till skuggekonomin – en plats där informellt arbete slutförs och löner betalas “under bordet”. Utvecklingen av gig-plattformsekonomin erbjuder emellertid en formalisering för gig-arbetstagarna, eftersom plattformföretagen strävar efter att se till att frilansare och gig-arbetstagare följer alla tillämpliga regler och förordningar.

Fördelen med att gå med i plattformsekonomin är att de tekniska utvecklingarna i branschen gör det möjligt för gig-arbetstagaren att undvika dessa skatteadministrativa problem eftersom ett växande antal plattformföretag idag erbjuder HR-administration som bl.a tar hand om fakturering av utfört arbete.

Plattformföretag erbjuder tjänster som fakturering, lön, matchmaking, schemaläggning och cash-now, för att nämna några. Den svåraste delen när man bestämmer sig för att ta ett gig-arbete är att hitta rätt plattform som kan tillgodose gig-arbetstagarens behov. Den bästa lösningen är att hitta en plattform som erbjuder alla nämnda tjänster och lite till.

Gig-världen fortsätter att utvecklas ganska snabbt eftersom de erbjuder mer och mer självständighet till gig-arbetstagare såväl som för företagare, vilket är där traditionella bemanningsföretag kommer till korta. Men eftersom de nödvändiga förändringarna i gig-plattformsindustrin fortfarande rör sig i en jämn takt, har bemanningsföretagen chansen att delta i rörelsen på ett samarbetsvilligt sätt som kan gynna alla – viktigast av allt, gig-arbetstagarna och frilansarna.