| Artikel 5 I I den sista artikeln i serien låter vi tre ledande experter inom gig-ekonomi, Marianne Olsson, Jacob Rudbäck och Michael Sundquist, ge sin bild av branschens utveckling framåt.
Marianne Olsson är en erfaren rådgivare och har skrivit mer än 10 managementböcker med titlar som Gig-ekonomi för företag, Working in the Gig Economy & Smart PR för Giggare och Konsulter. Hon skriver om gig-ekonomi, personligt varumärke, försäljning, inköp och PR för olika målgrupper. Hon har själv giggat som strategikonsult i det egna företaget Konsultboken.se i 20 år.
Vad kan giggare göra för att säkra sina inkomster för 2020?
Halva året har gått och det är tufft för många giggare och frilansande konsulter som inte vet hur hösten kommer att utvecklas utifrån ett jobbperspektiv. När får jag nästa uppdrag? Kommer marginalen räcka för att täcka upp några av årets uteblivna uppdrag eller löner?
Parallellt med att söka uppdrag och jobb inom sina primära kompetenser skulle jag föreslå att man gör en egen inventering av annan etablerad kunskap och erfarenhet inom sekundära områden.
I sommar kan den händige exempelvis erbjuda enklare snickeri- eller trädgårdstjänster till stugägare, eller till att renovera hemma i höst. En spaning är att identifiera vilken efterfrågan som finns och matcha det mot egna kompetenser och färdigheter.
Enligt färsk statistik så säljer både Bauhaus och Clas Ohlson som aldrig förr till alla hemmafixare. Några av dessa kanske vill ha lite hjälp för att bli klara snabbare eller för att man kan behöva vara två för vissa jobb? Hur ska man marknadsföra sig undrar du kanske? Det går ju att göra både analogt och digitalt: skriv vad du erbjuder på Facebook, Linkedin, skapa en profil på appar som TippTapp eller sätt upp lappar i ett område du gärna skulle jobba i eller där du känner någon som kan vara referens åt dig. Vilken färdighet har du och går den att tjäna pengar på?
Hur kommer gig ekonomin utvecklas de närmaste åren?
Om jag får önska så skulle jag vilja efterlysa en anpassad skattelagstiftning, där de som väljer att försörja sig själva ska belönas för det risktagande som det faktiskt innebär att inte ha en fast anställning. Lägre skatt helt enkelt. Då skulle giggare ha större möjlighet att bygga buffertar för att bättre kunna klara sig igenom förändringar såsom ändrad efterfrågan på tjänster inom ens kompetensområde eller bransch.
Giggarna blir fler och fler för varje år och det positiva med detta är att en grupp som är stor får mer att säga till om. Det innebär mer konsumentmakt och företagen utvecklar fler och bättre tjänster för att möta en större efterfrågan. Det handlar framför allt om finansiella tjänster med allt från att få stöd med att administrera sig, få lån till stort och smått i vardagslivet samt hitta och bli matchad för olika gig och uppdrag.
Hur du tror att en samverkan mellan plattformsföretagen kan gynna branschen och arbetsmarknaden långsiktigt?
Tillsammans blir alla starkare och samarbete gynnar alltid alla som vill vara med och möta behovet eller efterfrågan på nya tjänster, exempelvis på den nya jobbmarknaden vi nu kallar gig-ekonomin. Den största vinnaren är självklart giggaren själv som får lättare att hitta nya uppdrag tack vare digitaliseringen som möjliggör en global arbetsmarknad. Det är en fantastisk möjlighet, avslutar Marianne Olsson.
Länkar till Mariannes böcker
Gig-ekonomi för företag
Working in the Gig Economy
Smart PR för Giggare och Konsulter
Konsultboken.se
Läs Mariannes böcker i Sverige
Läs Mariannes böcker på Amazon
Vi pratade också med Jacob Rudbäck från Yepstr – en Gig-plattform som hjälper främst yngre människor att tjäna pengar genom gig inom hushållsnära tjänster, som barnpassning etc.
Jacob identifierade tre förändringar som han vill se inom gigekonomin de kommande åren.
1. “Integrera gig och plattformsekonomin i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Detta betyder att den svenska modellen behöver anpassa sig till verkligheten idag 2020. Idag finns det ingen fackförening eller för den delen arbetsgivarorganisation som vill ta ansvar för de privata individer som vill få arbete utfört av andra privata individer.
Förhandlingar bör handla om rekommenderad minimiersättning, försäkring, lämpliga uppdrag etc.
2. Gör det enkelt att göra rätt! Om de jobb som tidigare var betalda med svarta pengar skall bli vita och dessutom kvalificerande för arbetstagaren måste rättvisa villkor finnas.
– Jag vill se två saker:Ett skatteavdrag för privatpersoner som skapar jobbmöjligheter för andra individer (50000sek/år) detta bör även inkludera inkomster från uthyrning av egna maskiner eller boenden.
– Privatpersoner som behöver begränsad hjälp några gånger per vecka, som t.ex. barnvakt, skall inte behöva hålla på med arbetsgivaravgifter eller anställningskontrakt etc. Detta är mycket enkelt att lösa genom att använda SKV448 gränsen på 10.000 sek på samma sätt som RUT-avdraget ( 25.000 sek för de under 65 år)
3. Automatiskt genererade rapporter till Skatteverket.
När de två ovanstående kriterierna är uppfyllda kan alla plattformsföretag anmodas att löpande rapportera alla aktiviteter som företagen är en del av. På detta sätt blir det enkelt för alla som ger uppdrag via olika plattformar att hålla rätt på hur mycket de omsätter på detta sätt och hur de förhåller sig till 50.000kronors gränsen. Detta ger också SKV och andra att upplysa och verka för att hjälpa människor att starta egna företag och utveckla sin verksamhet vidare mot mer traditionella former.”
– Jacob Rudbäck, CEO och grundare av Yepstr
Michael Sundquist, VD på CoolCompany, anser att branschen och samhällets syn på gigekonomin behöver utvecklas. Det kan konstateras att hårt arbetande giggare motarbetas av många myndigheter och institutioner vilket hämmar alla.
“Vår syn är inte att gigekonomin bara är för kortsiktiga lågnivåarbeten. Det är också den nya ekonomin för välutbildade professionella inom exempelvis techindustrin, IT och de kreativa näringarna. Dessa är individer som i hög grad lever den frilansande livsstilen fullt ut. Banker och andra serviceinrättningar ser inte denna stora grupp som “riktiga” arbetstagare. De kan inte hantera deras behov av lån som kan hjälpa dem att köpa en lägenhet. Detta förutsätter normalt en fast anställning vilket exkluderar denna grupp. Det är önskvärt att samhället börjar se denna växande grupp av professionella lite mer seriöst än tidigare. Vi inom CoolCompany vill tillsammans med andra serviceföretag skapa dessa möjligheter för alla frilansare.
En del människor väljer att forma sina liv lite utanför det traditionella och skall erbjudas samma rättigheter som de som väljer den permanenta anställningens livsval.”
-Michael Sundquist, VD, CoolCompany.
En viktig kommande nyhet för branschen är att vi överväger en officell start av Gee en som vänder sig till giggare. Banken kommer att erbjuda alla tjänster som de idag inte har tillgång till i det traditionella banksystemet. Banken är grundad av gig-ekonomispecialisten Claes Persson, tidigare CEO för Gigger AB, som med den nya banken kommer att revolutionera Spelplanen för giggare i Sverige.
Gig ekonomin har stora möjligheter att växa nu och i framtiden. Men för att tillväxten skall kunna ske är det viktigt att alla relevanta institutioner deltar i samtalet och tar ansvar för sina delar i den delvis nya, uppdaterade modellen som är nödvändig. Industrin är dynamisk, flexibel och stark, detta kan inte minst ses i den nuvarande pandemin, där branschen växer i en stor kris. De förändringar som genomförs behövs för arbetsmarknaden som helhet. Covid 19 har visat oss med tydlighet att vi inte kan göra som vi alltid gjort, förändring är nödvändig.
